maleviksredaktion

Skolredaktionen som ger allt!

Kategori: Det händer (sida 2 av 3)

Terrordådet i Stockholm och hur det påverkar oss.

Bildkälla: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b2/Attentatet_i_Stockholm_2017-8.jpg

Fredagen den 7 april körde en lastbil in i Åhléns på Drottninggatan i Stockholm. Man tror att 39-årige Rakhmat Akilov har stulit en lastbil någon gata bort från Drottninggatan och kört längs med hela Drottninggatan och sen kraschade in i Åhléns. Rakhmat Akilov har erkänt att han gjorde det och därför kommer han få sitta i fängelse på livstid och enligt lagen så är det ungefär 15 år. I olyckan omkom fem personer varav ett barn.

Hur har det påverkat oss? Vi har funderat på hur det påverkat oss 11-13-åringar. Vi har kommit fram till att det  påverkar oss genom att vi blir väldigt rädda . Vi har också funderat på om det skulle kunna hända något liknande här i Göteborg. Men samtidigt ska man inte gå runt och vara rädd i onödan.

Känner vi oro efter det som har hänt? Som sagt kan man kanske blir lite rädd och orolig för att det skulle kunna hända något liknade i Göteborg, eller någon annan stad i Sverige. Man kan också vara orolig när man ska gå ut på offentliga platser, att man är orolig för att det ska ske ett terrordåd på platsen man är på. Man kan också vara rädd eller orolig för att ens släkt eller nära vänner ska skadas.

Vad tycker vi att Sverige ska göra för att något liknande inte ska hända igen? Det bästa vi kan göra är att fortsätta leva som vanligt och visa att vi inte är rädda.

Det viktigaste vi har fått med oss från detta reportage tycker vi är att man inte ska bli för rädd eller orolig när sådant här händer. Vi skulle  hoppas att något sådant aldrig händer igen.

Tyvärr hände nåt liknande förra veckan, den 22 maj i Manchester, Storbritannien under en konsert med Ariana Grandes.  Förra veckan visste man inte säkert om detta  var ett terrordåd men nu en vecka senare vet man att det var så. 

 Av: Linn, Selma & Elin.

År åtta gästskriver

Under våren har år åtta skrivit repotage och här är ett repotage från vår gästskribent, Maria Hansen.

”Dom som jobbar sliter ut sig”

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d9/Carlanderska_sjukhemmet.jpg

Det diskuteras mycket om bristen på sjuksköterskor och sjukvårdspersonal i samhället. Jag ska träffa en specialistsjuksköterska inom intensivvård för att få höra hur hon ser på detta och få en inblick i hur det är att jobba inom sjukvården. Vilka svårigheter samt beslut ställs man framför varje dag och vilka förmågor man måste ha för att klara av att hantera det intensiva arbetet? Finns det en anledning till att varför så få väljer yrken inom sjukvården?

 

Intensivvårdssjuksköterskan Marika Andius femtioett år småspringer genom korridorerna på sin arbetsplats, Carlanderska Sjukhuset i Göteborg. Hon har på sig en blå bussarong med ett par tillhörande blåa byxor. Namnskylten på vänstra bröstfickan rör i sig i takt med stegen. Som intensvivvårdssjuksköterska ansvarar du för avancerad omvårdnad och att observera svårt sjuka patienter med sviktande och hotande värden. De ansvarar även för den medicinska delen, vilket innefattar administration av läkemedel och hantering. Det är dock läkarna som ger diagnoser och väljer behandlingssätt. Ibland vid behov måste du självständigt även kunna utföra medicinska åtgärder. Krisbearbetning, problemlösningsförmåga, prioriteringsförmåga och att kunna fatta snabba beslut vid livshotande situationer är några av de främsta förmågor en specialistsjuksköterska inom intensivvård måste bemästra. För att klara detta behöver du en lång och avancerad utbildning.

– Jag läste först två år på gymnasiet till undersköterska och sedan så jobbade jag två år och sen läste jag två år på sjuksköterskeutbildningen. Idag är båda dom treåriga program och sen så läste jag ett år specialistutbildning så jag har totalt fem år på gymnasium och högskola, berättar Marika.

Idag är utbildningen upplagd så att man i tre år studerar på högskola/universitet. Dessa tre år innehåller för det mesta både teoretiska och kliniska delar som handlar om bland annat omvårdnad, människans anatomi och personcentrerad vård. Efter man har tagit sjuksköterskeexamen kan man valfritt välja att ytterligare studera ett år på universitet inom intensivvård eller andra specialistinriktningar.

– Under utbildningens gång så lär man ju sig omvårdnad och alltså ren och skär omvårdnad det vill säga allting från hur man tar hand om en patient som inte kan klara sig själv och sen den medicinska omvårdnaden den handlar ju om och ge läkemedel och drop. Så det krävs ju mycket utbildning liksom att jobba som sjuksköterska eftersom man måste veta vad det är man gör och hur det hänger ihop med kroppen och hur man reagerar mot olika läkemedel och sådär, förklarar Marika.

I det väntrummet jag sitter i är det många människor. Vissa småpratar med anhöriga och andra sover för att de har fått vänta länge på hjälp. Det luktar som det alltid gör på sjukhus, en frän lukt av kliniskt rent fyller korridorerna och rummen. Alla som sitter här har en sak gemensamt. De förväntar sig en så snabb, bra och kvalitetsmässig vård som möjligt. I korridorerna utanför kan jag skymta läkare och sjuksköterskor jäkta mellan rummen där patienter väntar på att bli bortförda till operationssalar eller få besked. Man känner sjukvårdspersonalens stress i deras närvaro och inte minst de anhöriga till de svårt sjukas nervositet. Jag förstår hur det måste vara en enorm press för sjukvårdspersonal då de ansvarar för människors liv och undrar om de alltid vet vilket tillvägagångssätt som ska användas vid ett specifikt tillfälle.

Marika berättar att det finns behandlingsrutiner där det står precis vad man ska göra och de ska uppdateras varje år. Kommer man som ny ska man ha möjlighet att kunna slå upp hur man tar hand om en patient som har opererat ett knä till exempel. Hon förklarar även att allt man gör står inte på papper, utan man gör också väldigt mycket som inte står i text.

Marika har bytt arbetsplats ett flertal gånger men i nuläget arbetar hon på ett privatsjukhus medan tidigare arbetsplatser varit allmänsjukhus. Jag var intresserad av att höra om stressnivån någonsin ändras från dag till dag på Marikas nuvarande arbetsplats och om det finns någon specifik orsak till att det skulle vara olika.

– Aa, det fluktuerar, det varierar väldigt. Det ska jag tala om precis hur det ligger till en dag som denna veckan. Nu är det ett par doktorer som är på semester och då finns det ju mindre patienter att operera så vi på våran arbetsplats är väldigt avgörande på om folk är på semester. Så det är väldigt olika, berättar Marika.

Det är brist på sjuksköterskor i samhället och det spekuleras mycket i media kring orsakerna. Många hoppar av utbildningen när de får komma ut i verkligheten under sin kliniska utbildning då de märker av arbetsvillkoren och den stressiga arbetsmiljön. I samband med det konstant hektiska arbetet kommer även orimliga arbetstider som inte är lönemässigt korrekt. Jag ville få en åsikt ifrån en sjuksköterska för att få höra hennes tankar om varför hon tror att fler och fler drar sig för att bli sjuksköterskor och om jobbet verkligen är så stressigt som det sägs.

– Ja, på många ställen är det alldeles för stressigt. Landstingen håller tillbaka utgifter genom att spara in på personal. Detta är inte bra. Dom som jobbar sliter ut sig, byter arbetsplats eller till och med byter yrke och sjukvården får ett dåligt rykte. Jag tror att det är lönen i första hand som gör att fler inte väljer sjuksköterskeyrket, påstår Marika.

Enligt lönestatistik är genomsnittslönen för en intensivvårdssjuksköterska i Halland är mellan 25 000 – 30 000 kronor i månaden beroende på hur länge man har jobbat inom området. Marika fortsätter:

– Man har ett stort ansvar i sin sjuksköterskeroll, att ta hand om människors liv och hälsa, som inte är rätt värderad lönemässigt. Många sjuksköterskor åker och jobbar i Norge för där får dom bättre betalt. Den andra aspekten är att det kommer fler och fler larm om underdimensionerade enheter rent personalmässigt. Det är för hög belastning på akutmottagningar och vårdavdelningar. Sjuksköterskorna slår larm om att dom inte kan utföra en säker och kvalitetsmässig vård för dom hinner inte med, berättar Marika.

Trots de hårda arbetsförhållandena som sjuksköterskor måste stå ut med dagligen, valde ändå Marika Andius att specialisera sig inom området.

– Ja, jag ska säga det precis som det var faktiskt att när jag sökte gymnasium så visste inte riktigt jag var det innebär att vara undersköterska men jag tycker det lät roligt att jobba med människor och det har jag alltid tyckt att det är. Det roligaste det är att kunna hjälpa dem så att de mår bättre, det är riktigt skojigt, berättar Marika.

Idag trivs Marika Andius på sin arbetsplats men jag frågade om hon hade valt ett annat, möjligen ett mindre krävande yrke om hon hade fått möjligheten till att göra det idag.

– Nej det hade jag inte, lärare tycker jag har lockat mig lite. Jag har alltid tyckt om skolvärlden faktiskt.

Hon stannar upp och tvekar ett litet tag men fortsätter sedan bestämt:

– Men jag hade blivit narkossköterska istället för intensivvårdssjuksköterska om jag hade tänkt efter lite, det hade passat mig bättre faktiskt. Narkossköterska söver patienter i en operationssal och intensivvårssjuksköterskor tar hand om väldigt, väldigt sjuka människor, förklarar Marika.

Jag tror att kanske är det den orättvist låga lönen, den dåliga arbetsmiljön tillsammans med den höga belastningen som gör att många idag väljer att avstå från sjuksköterskeyrket.

Av gästskribent: Maria Hansen

Barn föds inte med fördomar!

Just nu håller vi i år 4-6 på med ett projekt som kallas Barn föds inte med fördomar. Vi kommer följa detta projektet under vårterminen tillsammans med Glada Hudik teatern. Glada Hudik är en stor teater som har åkt runt i hela världen och turnerat. Det speciella med Glada Hudik är att alla i teatern har en funktionsnedsättning. Men det är inget fel på dem, dom är lika mycket värda som alla andra. Den 9 maj ska vi i 4-6 se teatern Trollkarlen från Oz som Glada Hudik spelar.

Bildkälla: Glada Hudik, publiceras med deras tillåtelse

Vi har fick chansen att ha en Skypeintervju med Pär Johansson och ställde några frågor till honom. Pär är alltså mannen bakom Glada Hudik, det var han som startade upp hela Glada Hudik för att han trodde på dom, han trodde på de funktionsnedsatta. Vi ville intervjua honom för att få reda på mer, mer om varför han har startat upp projektet, hur och när han gjorde det.

Bildkälla: Glada Hudik, publiceras med deras tillåtelse

Pär hade alltid drömt om att bli fotbollsproffs, men det slutade med att han vann Årets Eldsjäl 2016, för att han vill att alla människor ska ha lika stor betydelse i samhället och att alla är riktigt bra på någonting. Ingen ska behandlas annorlunda för att man är eller ser annorlunda ut. Vi tror att det är många personer i samhället som har fördomar om funktionsnedsatta människor. Det är det här vi vill ta bort, för att de är bara helt vanliga människor, som kanske har några hinder i livet. Vissa har svårt att prata och vissa har svårt att förmedla sina känslor till andra.  Men Pär säger att alla skådespelare älskar att möta oss barn.

Pär fick en praktiktjänst där han skulle hugga ved och jobba med ett gäng funktionsnedsatta människor. Han hade en till dröm i livet och det var att spela teater, så han startade upp Glada Hudikteatern för att han ville spela teater själv. När Pär jobbade med de här personerna såg han talangen i dem alla och att allt i vardagen var som ett skådespel.

 

Bildkälla: Glada Hudik, publiceras med deras tillåtelse

Den första teatern dom slog igenom med var Elvis som dom spelade för första gången I Hudiksvall år 2005 och år 2007 slog dem igenom i Stockholm med storm. Det var där allting började, de började turnera runt i världen, i New York på Brooklyn Academy of Music och tre stycken finalföreställningar i Ericsson Globe Arena. Över 170 000 människor har sätt Elvisföreställningen som spelats runt I världen. Från starten av projektet till att dem slog igenom tog det ungefär 14 år.

Vi hoppas att ni får med er att alla är lika mycket värda, att man inte ska döma andra för sitt utseende och hur man är. Vi kommer följa upp det här reportaget när vi ska till teatern. Vi ska nämligen få följa med backstage, och se hur allting går till. Efter föreställningen kommer vi att lägga ut ett                                                                                                                    reportage med olika filmer, bilder och text. Så håll utkik!

 

   Av: Tyra & Filippa

Ska Zlatan sluta i Manchester United?

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/77/Zlatan_Ibrahimovi%C4%87_2017-03-09.jpg

Under natten till idag (4 april) gick Fox Sports Deportes ut med att fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic slutar i Manchester United. Dom skrev att han slutar för att han ska spela i LA Galaxy i sommar.

När det gäller nyhetsspridningar måste man vara källkritisk. Vi undrar om man kan koppla den här sportkanalen till ”Fox News”.

Aftonbladet gick också ut med det här i morse och skrev att dom hade fått sin information från Fox Sports.

Här hittar du artikeln i Aftonbladet

 

  Av: Linn & Elin

Bommarna

Foto: maleviksredaktion.se

Här i Malevik har bommarna på Banvallen tagits bort och ersatts med nya bommar. Banvallen är en cykelbana som går mellan Särö och Göteborg. Innan har bommarna varit svåra att cykla igenom för att mellanrummet mellan bommarna varit så litet. Tidigare har bommarna varit 35 stycken och nu är det 20 stycken istället. Nu har också mellanrummet blivit större mellan bommarna och det är mycket lättare att cykla och gå igenom.

Ända sedan 2009 har Kungsbacka kommun fått önskemål om att byta ut bommarna. Utbytet av bommar skedde under hösten/vintern 2016-2017.

År 2013 så var det ett cykelmotionslopp som fick ett sorgligt slut. Det var en man som cyklade in i en bom som senare dog av skador från olyckan.

Vi har ställt frågor till tre personer:
Märker du någon skillnad på dessa bommarna från de förra?
– Ja, jag tycker att dessa är lättare att cykla igenom och det är bra att de har stora reflexer på sig.
Tycker du att det är bra att bommarna ska bytas ut? Varför?
– Ja, för att det blir säkrare, för att det är mindre risk att man ramlar och de är nyare.
Känner du att det blir säkrare med större mellanrum mellan bommarna vid en bilväg?
– Jag tycker inte att det kommer att bli säkrare för att det är större risk att en bil kör på en. Jag gillade de förra bommarna bättre.
Vi tycker att dessa bommar är mycket bättre därför att de är säkrare att cykla igenom och de har mer reflexer, så de syns bättre när det är mörkt. Av det som vi har hört så har de flesta blivit nöjda. Nu behöver man inte längre sakta ner farten för att cykla igenom bommarna.

Källa: Göteborgs-Posten och Göteborgdirect

Av Tyra & Selma

Rocka sockorna 21 mars.

Idag är det Rocka sockorna som innebär att man ska ta på sig två olika strumpor den 21 mars. Då är du med och hyllar olikheter och alla människors lika värde och rättigheter. Varför vi rockar sockorna den 21 mars är för att Down syndrom innebär att man har tre exemplar av kromosom nr 3. Och varför vi just rockar sockorna är för att kromosomer ser ut som små kryss, och det gör sockorna när hälarna paras ihop med varandra. Så att rocka sockorna innebär alltså att ”rocka våra kromosomer”.

Det finns även en insamling  där du kan bidra med pengar som går till personer med Down syndrom som stärker deras möjligheter.

 

 Av Cecilia

Bråket på sociala medier, hur blev det så här?

Jockiboi är en av Sveriges största Youtuber och driver en prank-kanal där han brukar pranka sin fru Jonna. Ett prank är ett bus eller när man lurar någon.  Jocke och Jonna har även en youtubekanal tillsammans där de lägger upp utmaningar och  vloggar . Vloggar är som en blogg fast man inte skriver utan man pratar med en kompis.

 

Jocke och hans bror Christoffer har bråkat och spridit ut rykten på nätet.   Allt började efter att Chrille inte dök upp när Jocke hade bokat hotell och spökjakter.  Ni kanske tycker att det är en konstig anledning att starta ett bråk men varje rum och spökjakt kostade ungefär 50 000 kr per person.  Chrille har även tagit droger och lurat med hans vänner. Det startade på nätet med Jocke och Jonnas video Försvinn ur mitt liv.  Då började allt att spridas på sociala medier.

Källa: Vi fick denna informationen från en youtuber som kallar sig för ”Flax” och  lägger upp youtube nyheter.  Vi fick också information från Jocke på snapchat, Instagram och även youtube, vi fick även lite information från Chrille på snapchat. Vi vet inte ifall källorna är trovärdiga men vi tror att  Flax är mer trovärdig en Jocke och Chrille för båda säger olika saker om vad som är sant och inte.

Men det känns som om Jocke är mer trovärdig för han vågar säga vad han har gjort fel och det har inte Chrille gjort.

Vi vet fortfarande inte vem som talar sanning men man får tror på vem ni vill.

Konsekvenserna av bråket på sociala medierna blev att Jocke och Chrille fick mycket hat, det startade också mycket reflektioner eftersom man inte visste vad sanningen var.

Men det fick också stöd och kärlek av sina fans.

Vi tycker att det är fel att de spred ryckten på nätet för att det hade varit mycket enklare om Jocke och Chrille hade löst det privat för att inte hela nätet skulle drabbas av drama.

 Av Sara & Lisa

Fullriggaren Malevik röstar för intraprenad!

Detta är den pressrelease som skolan har släppt till de lokala medierna då personalens omröstning om intraprenaden var avslutad. 

Pressrelease 2 mars 2017

Vi har tidigare skrivit här på Maleviksredaktion om att vår skola, Fullriggaren Malevik, är en av två skolor i Kungsbacka kommun, som har möjlighet att få prova på intraprenad. Det innebär i så fall att skolan kommer få ta hand om sin egen ekonomi. För att detta förslag ska gå igenom måste minst 75 % av personalen säga ja till intraprenad.

Personalen på skolan har haft en omröstning och den avslutades onsdagen den 1 mars. Omröstningen visar att 94,2% röstar för att vi ska pröva intraprenad. Detta innebär att Fullriggaren Malevik, med största sannolikhet, kommer drivas i intraprenadform från och med augusti 2017-2020.

Vi har pratat med en av rektorerna, Kerstin Ekman-Hake.
Kerstin berättade att det som kommer att hända nu, innan sommaren, är att de kommer att lämna in en överenskommelse på mål som de vill uppfylla under dessa tre år. Vår andra rektor, Peter Jonsson, har tidigare sagt i en intervju med skoltidningen, att han hoppas att när provtiden är över den, ska den förlängas.

Den 31 maj så ska nämnden för Förskola och grundskola ha tagit beslut om ifall skolans idéer blir godkända, men för att nämnden ska ha tid att ge respons till förslagen säger Kerstin att förslaget förhoppningsvis kommer skickas in i början av maj. Om överenskommelsen godkänns så kommer intraprenaden att gälla från och med den 1 augusti 2017.

Kerstin berättade även att några av sakerna som de vill förändra är till exempel mer personal, mindre klasser och bättre material. För oss elever så kommer det inte innebära några större förändringar denna termin, eftersom skolan måste få sina mål godkända från nämnden. I överenskommelsen kommer det inte stå var de extra pengarna ska ta vägen. Dessa frågor ska personalen på skolan bestämma tillsammans.

Av Tyra

Malevikskolan får möjligheten att testa intraprenad

Vi har intervjuat vår rektor Peter om intraprenad. Två skolor i Kungsbacka kommun har fått möjligheten att få testa på självstyrande, vilket betyder att de kommer att få ta hand om sin egen ekonomi. Innan vi gjorde detta inlägg visste vi ingenting om intraprenad, men vi har fått lära oss så mycket.

Foto: maleviksredaktion.se

Peter sa, att han tycker att det genom ökat självstyre kommer fler möjligheter i framtiden och även ännu gladare anställda och elever. De anställda får vara med och bestämma mer, vilket Peter tror kommer att leda till ännu mer engagerade anställda. Fördelarna med detta är att de får mer kontroll och fler möjligheter att få det bättre på skolan. Både bättre utbildningar och även att få bestämma över kompetensutvecklingen. Kompetensutveckling är när lärarna får bättre utbildningar och kan utvecklas som lärare.

Nackdelarna är inte direkt så tydliga men, så klart kommer det att komma upp hinder. Men Peter hade ett bra svar på hur man tacklade de eventuella hinder som uppkommer. ”Om man ser ett hinder som svårt och jobbigt så blir det också så, men om man ser ett hinder som en möjlighet att lära sig någonting så blir det lättare”.

De som kommer att sköta ekonomin är rektorerna Peter och Kerstin och även Sara från expeditionen. De hoppas att när provtiden är över, så kommer fler skolor att få testa på intraprenad, fler än bara två skolor. Peter har under en längre tid efterfrågat intraprenad och det är också därför han tror att han fick det.

Av Tyra

Nya bostäder utreds i Malevik

Just nu utreds de om man ska bygga nya hus i Malevik. Husen ska byggas mellan Hagenvägen och cykelbanan. Vi har frågat vår rektor Kerstin Ekman-Hake, som är kommunpolitiker, om utredningen och bygget. 

Bildkälla: googlemaps

Är du delaktig i utredningen som pågår just nu?
”Nej det är jag inte. Men jag vet mycket om utredningen. Utredningen går ut på att se hur man kan få fram väg till det här området. Den väg som är nu tycker man inte är bra om det kommer vara många som bor där. Just nu utreder kommunens tjänstemän ärendet. Utredningen kommer ta ungefär ett år, säger Kerstin.”

Hur tror du detta kommer påverka vår skola?
”Jag hoppas på att det kommer fler elever till skolan. Men området ligger mellan Malevik och Kullavik så många kanske kommer välja Kullaviksskolan. I området kommer det antagligen främst vara villor, och i villaområden brukar ofta småbarnsfamiljer flytta in, så det kommer nog främst påverka förskolan. Men bygget kommer vara klart om tidigast fem år.”

Vet du vad folk i området tycker om detta?
”Jag har inte hört om någon som tycker det är dåligt, men vissa kommer kanske tycka att det låter mycket när det byggs och när vägen ska byggas. Det kommer kanske också bli lite svårt att ta sig fram ifall det är grävskopor och lastbilar på vägen. Men de kommer nog påverka Kullavikssidan mest.”

Fastighetsägarna vill ju helst bygga småhus men kommunen hyresrätter. Varför vill de det?
”Ifall man tillexempel skiljer sig och inte har tillräckligt med pengar till ett hus finns de möjlighet att bo kvar om de byggs fler hyresrätter i Malevik. Vi vill ju inte att folk ska flytta härifrån. Därför tycker kommunen att det är bättre med hyresrätter.”

Vilken typ av hus hade varit bäst för oss i området?
”När jag har pratat med Fredrik Hansson som är ett av kommunalråden i Kungsback, så säger han att det lutar mest åt att det blir villor. Jag tycker det borde vara bra med hyresrätter så folk inte lämnar området men jag tror och hoppas på att det kommer bli blandade hus, som man bygger i Sandlyckan just nu. Man ska ha möjlighet att hyra lägenhet, köpa lägenhet och kunna köpa ett hus.”

Vilka är de största för- och nackdelarna med bygget?
”Jag kan mest se fördelar med det hela bygget. Det är ett väldigt fint läge många kommer säkert vilja bo här. Det enda negativa är väl transporter och lastbilar när de ska börja byggas, och när vägen ska fram.”

Maleviksredaktion kommer bevaka ärendet, men eftersom utredningen kommer ta ungefär ett år så kommer vi antagligen få vänta ett tag.

      Av: Malva & Sofia

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018 maleviksredaktion

Tema av Anders NorenUpp ↑