maleviksredaktion

Skolredaktionen som ger allt!

Kategori: Det händer (sida 1 av 2)

Det här är en uppföljare till reportaget om Glada Hudik som vi la upp för några veckor sedan, vi rekommenderar att du läser det reportaget innan du läser detta! 

I förra reportaget fick ni läsa om våra tankar om Glada Hudik och ni fick också ta del av några frågor som vi ställde till Pär under vår intervju med honom. Ni fick till exempel veta hur Pär startade upp Glada Hudik och att många av skådisarna har något slags funktionshinder.

Länk till första reportaget

 

Tisdagen den 9 maj 2017 var dagen inne, vi åkte buss in till Scandinavium i Göteborg för att se musikalen Trollkarlen från Oz. Vi skulle alltså fått chansen att gå bakom scenen och se hur allting går till, hur skådespelarna förbereder sig och hur dom gör med ljud och ljus.

 

Video 1, i publiken och resan dit.

 

Föreställningen var helt magisk, ett så fint budskap och alla skådespelare var sig själva på scenen. Vi tänker att budskapet i föreställningen är att man alltid ska tro på sig själv och aldrig ta åt sig skit!

Föreställningen handlade om landet Oz där det fanns en trollkarl som styrde, han ville att alla som kom dit skulle få vara sig själva. En familj hade hittat en annons om landet och om trollkarlen som kunde uppfylla deras drömmar. Där startade deras resa mot Oz. När dom kom fram möttes dom av en ond häxa som ville förgöra dom alla. Familjen träffade på flera olika typer, bland annat två homosexuella plåtgubbar som hade förlorat sina hjärtan. I slutet samlades alla i trollkarlens palats och där visade det sig att…

Vi rekommenderar verkligen att alla ser föreställningen just för det fina budskapet och den fina omgivningen.

Video 2, backstage och intervjuer:

 

Efter föreställningen åkte alla klasser hem, förutom vi, Tyra och Filippa. Vi blev upphämtade av en tjej som hette Johanna och hon skulle hjälpa oss denna dag. Vi gick in bakom dom stora svarta gardinerna och vi träffade alla skådespelare. Vi träffade bland annat Ida och Kitty och vi ställde några frågor till dom.

Ida berättade att hon hade varit med i teatern i ungefär 4 år och att hon tycker det är superkul. Hon är också med i en annan teater utanför Glada Hudik som heter Teater Glädjen. Ida berättade att hon håller på att dubba en film som heter Panki, filmen handlar om en flicka som har down syndrom och det är den rollen som Ida dubbar.

När vi pratade med Kitty berättade hon om sin svåra barndom, Kitty blev mobbad för sitt utseende och hur hon var som person. Hon har haft det jättesvårt och hon trodde inte på sig själv. Men sedan när hon kom med i teatern har hon känt sig väldigt uppskattad och tryggare med sig själv.

Vi pratade också med Alexander som spelade trollkarlens hjälpreda. Han sa att teatern inte längre bara är en grupp med människor utan att de har blivit som en stor familj. Han berättade också ungefär hur många gånger dom träffas för att träna tillsammans. Först är det väldigt många och intensiva repetitioner, sedan är det föreställningar och turnéringar, sedan ett års uppehåll tills de träffas igen.

Det här projektet har varit superkul att följa, vi hoppas att få fortsätta med detta efter sommarlovet.  Ett stort tack till Glada Hudik- gänget för att vi har fått göra det här och tack till alla som har hjälpt oss så att det här har blivit möjligt.

 

  Av: Tyra & Filippa

Varför är det inte fler tjejer som programmerar?

Att vara programmerare är en av de största yrkesgrupperna i Sverige idag, men andelen kvinnor minskar, det är bara en femtedel kvinnor.

Vi har letat efter olika undersökningar och olika sidor som handlar om programmering. Vi har också intervjuat lärare och elever som håller på med programmering på elevens val. Vi tänker dela med oss av vår intervju med en av eleverna som heter Aina.

            

Under intervjun berättade Aina för oss varför hon valde programmering på elevens val. När hon gick i trean hade Aina en lärare som var duktig på IT. IT står för informationsteknik, ett annat ord för programmering. Där fick Aina och hennes klass pröva på programmering och Aina blev intresserad av ämnet. Hon ville fortsätta med programmering när det blev ett ämne man kunde välja på elevens val. Det vill hon fortsätta med framöver.

-Det roligaste med programmering är allt som går att göra. Det är som att lägga ett pussel, man får prova sig fram på alla olika sett och allt måste gå ihop.

Det är mest killar som håller på med programmering och vi frågade Aina vad hon tror att det beror på. Hon tror att det beror på normen, att det ska vara killar som håller på med sånt. Men hon struntar i att det är så, hon tycker det är lika roligt att programmera med killar.

Det som Aina säger verkar stämma. När vi har varit inne på nätet och läst vad andra tycker om det här har vi sett många olika åsikter. Det var några som hade skrivit följande:

”Tjejer programmerar inte, men om dom gör det så är dom inte tjejer innerst inne”.

”Många manliga programmerare har fördomar att tjejer inte kan”.

”Tjejer kan få högre lön än killar om dom börjar programmera”.

Vi tycker det är synd med dom som tycker att tjejer ”inte kan” programmera. Speciellt första meningen, det stämmer ju verkligen inte.

På elevens val är Helen och Robert lärare på programmering. Och vi pratade med dom om att mest killar programmerar. Båda två svarade att det är riktigt synd. Robert sa också att det kan bero på vad man är nyfiken på:

– Många vuxna säger också att det kan bero på hur vi uppfostrar våra barn, dom tror att det handlar om sociala normer.
Men Robert tror också att det finns biologiska skäl varför tjejer och killar tänker och reagerar på olika sätt. Det var ett experiment som några forskare gjorde. Dom ville komma bort från uppfostran och se om det var någonting annat som påverkade oss. Dom åkte ut i djungeln till stora flockar med apor för att se om dom gjorde som oss människor. Forskarna släppte ner mjuka gosedjur, dockor, leksaker som brandbilar, plastleksaker från en luftballong. När aporna fick springa fram till leksakerna var dom flesta kvinnliga aporna fram till gosse djuren och dockorna, dom mjuka leksakerna. Och dom manliga aporna sprang fram till plastleksakerna och dom hårda leksakerna. Det här är statistik, det är inte exakt såhär som verkligheten ser ut. Bara för killar är längre i genomsnitt än tjejer så betyder det inte att alla tjejer är kortare än alla killar.

När vi frågade lärarna på e-val varför dom trodde att mest killar programmerar tyckte dom att det är synd och tråkigt. Deras förslag på att få tjejer att programmera var följande:
Vi frågade Helen och Robert också varför programmering är så viktigt.  Då berättade Helen att det är bra för oss att lära sig hur man kontrollerar vår teknik i samhället, att man hänger med i vad som händer. Om man inte lägger det i andras händer och gör lite själv kan man ju också påverka hur resultatet blir. Vi tycker att det som lärarna säger stämmer.

Det finns en sida på internet som heter Hour of code. Det är en organisationen som handlar om programmering. Man kan åka på ett läger i en vecka och lära sig om programmering. Lägret är bara femte till elfte december. Annars kan man ta lektioner som bara är en timma. Organisationen sträcker sig över mer än 180 länder, tiotals miljoner elever och tvåhundra tusen lärare är på plats. Hour Of Code stöds av tillexempel Apple och Microsoft. Vi rekommenderar Hour Of Code om du är sugen på programmering.

Vi har förstått att få tjejer programmerar, men vi fick inte fram hur man kan ändra på det. Det som skulle kunna få mer tjejer att programmera är att man egentligen vet vad programmering handlar om. Så om du vill programmera ska du göra det, för det kommer alltid att finnas någon som är emot dig. När vi skrev den här texten lärde vi oss att det finns folk som har fördomar om nästan allting, till och med programmering. Och fördomar finns överallt, i alla människor. Så vi behöver få bort fördomar, men hur?
Vi har förstått att få tjejer programmerar, men vi fick inte fram något svar hur vi ska ändra det. Men vi tycker att om du är tjej och vill programmera ska du göra det. Vi tycker i alla fall få mer tjejer men också killar att programmera.

Källor: faktiskt.se, Hour of code, familjeliv.se, Flashbackforum, Wikepedia.

            Av: Meja & Saga

Terrordådet i Stockholm och hur det påverkar oss.

Fredagen den 7 april körde en lastbil in i Åhléns på Drottninggatan i Stockholm. Man tror att 39-årige Rakhmat Akilov har stulit en lastbil någon gata bort från Drottninggatan och kört längs med hela Drottninggatan och sen kraschade in i Åhléns. Rakhmat Akilov har erkänt att han gjorde det och därför kommer han få sitta i fängelse på livstid och enligt lagen så är det ungefär 15 år. I olyckan omkom fem personer varav ett barn.

Hur har det påverkat oss? Vi har funderat på hur det påverkat oss 11-13-åringar. Vi har kommit fram till att det  påverkar oss genom att vi blir väldigt rädda . Vi har också funderat på om det skulle kunna hända något liknande här i Göteborg. Men samtidigt ska man inte gå runt och vara rädd i onödan.

Känner vi oro efter det som har hänt? Som sagt kan man kanske blir lite rädd och orolig för att det skulle kunna hända något liknade i Göteborg, eller någon annan stad i Sverige. Man kan också vara orolig när man ska gå ut på offentliga platser, att man är orolig för att det ska ske ett terrordåd på platsen man är på. Man kan också vara rädd eller orolig för att ens släkt eller nära vänner ska skadas.

Vad tycker vi att Sverige ska göra för att något liknande inte ska hända igen? Det bästa vi kan göra är att fortsätta leva som vanligt och visa att vi inte är rädda.

Det viktigaste vi har fått med oss från detta reportage tycker vi är att man inte ska bli för rädd eller orolig när sådant här händer. Vi skulle  hoppas att något sådant aldrig händer igen.

Tyvärr hände nåt liknande förra veckan, den 22 maj i Manchester, Storbritannien under en konsert med Ariana Grandes.  Förra veckan visste man inte säkert om detta  var ett terrordåd men nu en vecka senare vet man att det var så. 

 Av: Linn, Selma & Elin.

År åtta gästskriver

 

Under våren har år åtta skrivit repotage och här är ett repotage från vår gästskribent, Maria Hansen.

”Dom som jobbar sliter ut sig”

Det diskuteras mycket om bristen på sjuksköterskor och sjukvårdspersonal i samhället. Jag ska träffa en specialistsjuksköterska inom intensivvård för att få höra hur hon ser på detta och få en inblick i hur det är att jobba inom sjukvården. Vilka svårigheter samt beslut ställs man framför varje dag och vilka förmågor man måste ha för att klara av att hantera det intensiva arbetet? Finns det en anledning till att varför så få väljer yrken inom sjukvården?

    

Intensivvårdssjuksköterskan Marika Andius femtioett år småspringer genom korridorerna på sin arbetsplats, Carlanderska Sjukhuset i Göteborg. Hon har på sig en blå bussarong med ett par tillhörande blåa byxor. Namnskylten på vänstra bröstfickan rör i sig i takt med stegen. Som intensvivvårdssjuksköterska ansvarar du för avancerad omvårdnad och att observera svårt sjuka patienter med sviktande och hotande värden. De ansvarar även för den medicinska delen, vilket innefattar administration av läkemedel och hantering. Det är dock läkarna som ger diagnoser och väljer behandlingssätt. Ibland vid behov måste du självständigt även kunna utföra medicinska åtgärder. Krisbearbetning, problemlösningsförmåga, prioriteringsförmåga och att kunna fatta snabba beslut vid livshotande situationer är några av de främsta förmågor en specialistsjuksköterska inom intensivvård måste bemästra. För att klara detta behöver du en lång och avancerad utbildning.

– Jag läste först två år på gymnasiet till undersköterska och sedan så jobbade jag två år och sen läste jag två år på sjuksköterskeutbildningen. Idag är båda dom treåriga program och sen så läste jag ett år specialistutbildning så jag har totalt fem år på gymnasium och högskola, berättar Marika.

Idag är utbildningen upplagd så att man i tre år studerar på högskola/universitet. Dessa tre år innehåller för det mesta både teoretiska och kliniska delar som handlar om bland annat omvårdnad, människans anatomi och personcentrerad vård. Efter man har tagit sjuksköterskeexamen kan man valfritt välja att ytterligare studera ett år på universitet inom intensivvård eller andra specialistinriktningar.

– Under utbildningens gång så lär man ju sig omvårdnad och alltså ren och skär omvårdnad det vill säga allting från hur man tar hand om en patient som inte kan klara sig själv och sen den medicinska omvårdnaden den handlar ju om och ge läkemedel och drop. Så det krävs ju mycket utbildning liksom att jobba som sjuksköterska eftersom man måste veta vad det är man gör och hur det hänger ihop med kroppen och hur man reagerar mot olika läkemedel och sådär, förklarar Marika.

I det väntrummet jag sitter i är det många människor. Vissa småpratar med anhöriga och andra sover för att de har fått vänta länge på hjälp. Det luktar som det alltid gör på sjukhus, en frän lukt av kliniskt rent fyller korridorerna och rummen. Alla som sitter här har en sak gemensamt. De förväntar sig en så snabb, bra och kvalitetsmässig vård som möjligt. I korridorerna utanför kan jag skymta läkare och sjuksköterskor jäkta mellan rummen där patienter väntar på att bli bortförda till operationssalar eller få besked. Man känner sjukvårdspersonalens stress i deras närvaro och inte minst de anhöriga till de svårt sjukas nervositet. Jag förstår hur det måste vara en enorm press för sjukvårdspersonal då de ansvarar för människors liv och undrar om de alltid vet vilket tillvägagångssätt som ska användas vid ett specifikt tillfälle.

Marika berättar att det finns behandlingsrutiner där det står precis vad man ska göra och de ska uppdateras varje år. Kommer man som ny ska man ha möjlighet att kunna slå upp hur man tar hand om en patient som har opererat ett knä till exempel. Hon förklarar även att allt man gör står inte på papper, utan man gör också väldigt mycket som inte står i text.

Marika har bytt arbetsplats ett flertal gånger men i nuläget arbetar hon på ett privatsjukhus medan tidigare arbetsplatser varit allmänsjukhus. Jag var intresserad av att höra om stressnivån någonsin ändras från dag till dag på Marikas nuvarande arbetsplats och om det finns någon specifik orsak till att det skulle vara olika.

– Aa, det fluktuerar, det varierar väldigt. Det ska jag tala om precis hur det ligger till en dag som denna veckan. Nu är det ett par doktorer som är på semester och då finns det ju mindre patienter att operera så vi på våran arbetsplats är väldigt avgörande på om folk är på semester. Så det är väldigt olika, berättar Marika.

Det är brist på sjuksköterskor i samhället och det spekuleras mycket i media kring orsakerna. Många hoppar av utbildningen när de får komma ut i verkligheten under sin kliniska utbildning då de märker av arbetsvillkoren och den stressiga arbetsmiljön. I samband med det konstant hektiska arbetet kommer även orimliga arbetstider som inte är lönemässigt korrekt. Jag ville få en åsikt ifrån en sjuksköterska för att få höra hennes tankar om varför hon tror att fler och fler drar sig för att bli sjuksköterskor och om jobbet verkligen är så stressigt som det sägs.

– Ja, på många ställen är det alldeles för stressigt. Landstingen håller tillbaka utgifter genom att spara in på personal. Detta är inte bra. Dom som jobbar sliter ut sig, byter arbetsplats eller till och med byter yrke och sjukvården får ett dåligt rykte. Jag tror att det är lönen i första hand som gör att fler inte väljer sjuksköterskeyrket, påstår Marika.

Enligt lönestatistik är genomsnittslönen för en intensivvårdssjuksköterska i Halland är mellan 25 000 – 30 000 kronor i månaden beroende på hur länge man har jobbat inom området. Marika fortsätter:

– Man har ett stort ansvar i sin sjuksköterskeroll, att ta hand om människors liv och hälsa, som inte är rätt värderad lönemässigt. Många sjuksköterskor åker och jobbar i Norge för där får dom bättre betalt. Den andra aspekten är att det kommer fler och fler larm om underdimensionerade enheter rent personalmässigt. Det är för hög belastning på akutmottagningar och vårdavdelningar. Sjuksköterskorna slår larm om att dom inte kan utföra en säker och kvalitetsmässig vård för dom hinner inte med, berättar Marika.

Trots de hårda arbetsförhållandena som sjuksköterskor måste stå ut med dagligen, valde ändå Marika Andius att specialisera sig inom området.

– Ja, jag ska säga det precis som det var faktiskt att när jag sökte gymnasium så visste inte riktigt jag var det innebär att vara undersköterska men jag tycker det lät roligt att jobba med människor och det har jag alltid tyckt att det är. Det roligaste det är att kunna hjälpa dem så att de mår bättre, det är riktigt skojigt, berättar Marika.

Idag trivs Marika Andius på sin arbetsplats men jag frågade om hon hade valt ett annat, möjligen ett mindre krävande yrke om hon hade fått möjligheten till att göra det idag.

– Nej det hade jag inte, lärare tycker jag har lockat mig lite. Jag har alltid tyckt om skolvärlden faktiskt.

Hon stannar upp och tvekar ett litet tag men fortsätter sedan bestämt:

– Men jag hade blivit narkossköterska istället för intensivvårdssjuksköterska om jag hade tänkt efter lite, det hade passat mig bättre faktiskt. Narkossköterska söver patienter i en operationssal och intensivvårssjuksköterskor tar hand om väldigt, väldigt sjuka människor, förklarar Marika.

Jag tror att kanske är det den orättvist låga lönen, den dåliga arbetsmiljön tillsammans med den höga belastningen som gör att många idag väljer att avstå från sjuksköterskeyrket.

Av gästskribent: Maria Hansen

Barn föds inte med fördomar!

Just nu håller vi i år 4-6 på med ett projekt som kallas Barn föds inte med fördomar. Vi kommer följa detta projektet under vårterminen tillsammans med Glada Hudik teatern. Glada Hudik är en stor teater som har åkt runt i hela världen och turnerat. Det speciella med Glada Hudik är att alla i teatern har en funktionsnedsättning. Men det är inget fel på dem, dom är lika mycket värda som alla andra. Den 9 maj ska vi i 4-6 se teatern Trollkarlen från Oz som Glada Hudik spelar.

Vi har fick chansen att ha en Skypeintervju med Pär Johansson och ställde några frågor till honom. Pär är alltså mannen bakom Glada Hudik, det var han som startade upp hela Glada Hudik för att han trodde på dom, han trodde på de funktionsnedsatta. Vi ville intervjua honom för att få reda på mer, mer om varför han har startat upp projektet, hur och när han gjorde det.

 

Pär hade alltid drömt om att bli fotbollsproffs, men det slutade med att han vann Årets Eldsjäl 2016, för att han vill att alla människor ska ha lika stor betydelse i samhället och att alla är riktigt bra på någonting. Ingen ska behandlas annorlunda för att man är eller ser annorlunda ut. Vi tror att det är många personer i samhället som har fördomar om funktionsnedsatta människor. Det är det här vi vill ta bort, för att de är bara helt vanliga människor, som kanske har några hinder i livet. Vissa har svårt att prata och vissa har svårt att förmedla sina känslor till andra.  Men Pär säger att alla skådespelare älskar att möta oss barn.

 

Pär fick en praktiktjänst där han skulle hugga ved och jobba med ett gäng funktionsnedsatta människor. Han hade en till dröm i livet och det var att spela teater, så han startade upp Glada Hudikteatern för att han ville spela teater själv. När Pär jobbade med de här personerna såg han talangen i dem alla och att allt i vardagen var som ett skådespel.

Den första teatern dom slog igenom med var Elvis som dom spelade för första gången I Hudiksvall år 2005 och år 2007 slog dem igenom i Stockholm med storm. Det var där allting började, de började turnera runt i världen, i New York på Brooklyn Academy of Music och tre stycken finalföreställningar i Ericsson Globe Arena. Över 170 000 människor har sätt Elvisföreställningen som spelats runt I världen. Från starten av projektet till att dem slog igenom tog det ungefär 14 år.

 

Vi hoppas att ni får med er att alla är lika mycket värda, att man inte ska döma andra för sitt utseende och hur man är. Vi kommer följa upp det här reportaget när vi ska till teatern. Vi ska nämligen få följa med backstage, och se hur allting går till. Efter föreställningen kommer vi att lägga ut ett reportage med olika filmer, bilder och text. Så håll utkik!

 

   Av: Tyra & Filippa

Ska Zlatan sluta i Manchester United?

Zlatan Ibrahimovic
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Zlatan_Ibrahimovi%C4%87_2017-03-09.jpg

Under natten till idag (4 april) gick Fox Sports Deportes ut med att fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic slutar i Manchester United. Dom skrev att han slutar för att han ska spela i LA Galaxy i sommar.

När det gäller nyhetsspridningar måste man vara källkritisk. Vi undrar om man kan koppla den här sportkanalen till ”Fox News”.

Aftonbladet gick också ut med det här i morse och skrev att dom hade fått sin information från Fox Sports.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/1aERX/uppgifter-zlatan-klar-for-la-galaxy

 

  Av: Linn & Elin

Bommarna

Här i Malevik har bommarna på Banvallen tagits bort och ersatts med nya bommar. Banvallen är en cykelbana som går mellan Särö och Göteborg. Innan har bommarna varit svåra att cykla igenom för att mellanrummet mellan bommarna varit så litet. Tidigare har bommarna varit 35 stycken och nu är det 20 stycken istället. Nu har också mellanrummet blivit större mellan bommarna och det är mycket lättare att cykla och gå igenom.

Ända sedan 2009 har Kungsbacka kommun fått önskemål om att byta ut bommarna. Utbytet av bommar skedde under hösten/vintern 2016-2017.

År 2013 så var det ett cykelmotionslopp som fick ett sorgligt slut. Det var en man som cyklade in i en bom som senare dog av skador från olyckan.

Vi har ställt frågor till tre personer:
Märker du någon skillnad på dessa bommarna från de förra?
– Ja, jag tycker att dessa är lättare att cykla igenom och det är bra att de har stora reflexer på sig.
Tycker du att det är bra att bommarna ska bytas ut? Varför?
– Ja, för att det blir säkrare, för att det är mindre risk att man ramlar och de är nyare.
Känner du att det blir säkrare med större mellanrum mellan bommarna vid en bilväg?
– Jag tycker inte att det kommer att bli säkrare för att det är större risk att en bil kör på en. Jag gillade de förra bommarna bättre.
Vi tycker att dessa bommar är mycket bättre därför att de är säkrare att cykla igenom och de har mer reflexer, så de syns bättre när det är mörkt. Av det som vi har hört så har de flesta blivit nöjda. Nu behöver man inte längre sakta ner farten för att cykla igenom bommarna.

Källa: Göteborgs-Posten och Göteborgdirect

Av Tyra & Selma

Rocka sockorna 21 mars.

Idag är det Rocka sockorna som innebär att man ska ta på sig två olika strumpor den 21 mars. Då är du med och hyllar olikheter och alla människors lika värde och rättigheter. Varför vi rockar sockorna den 21 mars är för att Down syndrom innebär att man har tre exemplar av kromosom nr 3. Och varför vi just rockar sockorna är för att kromosomer ser ut som små kryss, och det gör sockorna när hälarna paras ihop med varandra. Så att rocka sockorna innebär alltså att ”rocka våra kromosomer”.

Det finns även en insamling  där du kan bidra med pengar som går till personer med Down syndrom som stärker deras möjligheter.

 

 Av Cecilia

Bråket på sociala medier, hur blev det så här?

Jockiboi är en av Sveriges största Youtuber och driver en prank-kanal där han brukar pranka sin fru Jonna. Ett prank är ett bus eller när man lurar någon.  Jocke och Jonna har även en youtubekanal tillsammans där de lägger upp utmaningar och  vloggar . Vloggar är som en blogg fast man inte skriver utan man pratar med en kamera.

Länk till bilden

 

Jocke och hans bror Christoffer har bråkat och spridit ut rykten på nätet.   Allt började efter att Chrille inte dök upp när Jocke hade bokat hotell och spökjakter.  Ni kanske tycker att det är en konstig anledning att starta ett bråk men varje rum och spökjakt kostade ungefär 50 000 kr per person.  Chrille har även tagit droger och lurat med hans vänner. Det startade på nätet med Jocke och Jonnas video Försvinn ur mitt liv.  Då började allt att spridas på sociala medier.

Källa: Vi fick denna informationen från en youtuber som kallar sig för ”Flax” och  lägger upp youtube nyheter.  Vi fick också information från Jocke på snapchat, Instagram och även youtube, vi fick även lite information från Chrille på snapchat. Vi vet inte ifall källorna är trovärdiga men vi tror att  Flax är mer trovärdig en Jocke och Chrille för båda säger olika saker om vad som är sant och inte.

Men det känns som om Jocke är mer trovärdig för han vågar säga vad han har gjort fel och det har inte Chrille gjort.

Vi vet fortfarande inte vem som talar sanning men man får tror på vem ni vill.

Konsekvenserna av bråket på sociala medierna blev att Jocke och Chrille fick mycket hat, det startade också mycket reflektioner eftersom man inte visste vad sanningen var.

Men det fick också stöd och kärlek av sina fans.

Vi tycker att det är fel att de spred ryckten på nätet för att det hade varit mycket enklare om Jocke och Chrille hade löst det privat för att inte hela nätet skulle drabbas av drama.

 Av Sara & Lisa

Fullriggaren Malevik röstar för intraprenad!

Detta är den pressrelease som skolan har släppt till de lokala medierna då personalens omröstning om intraprenaden var avslutad. 

Pressrelease 2 mars 2017

Vi har tidigare skrivit här på Maleviksredaktion om att vår skola, Fullriggaren Malevik, är en av två skolor i Kungsbacka kommun, som har möjlighet att få prova på intraprenad. Det innebär i så fall att skolan kommer få ta hand om sin egen ekonomi. För att detta förslag ska gå igenom måste minst 75 % av personalen säga ja till intraprenad.

Personalen på skolan har haft en omröstning och den avslutades onsdagen den 1 mars. Omröstningen visar att 94,2% röstar för att vi ska pröva intraprenad. Detta innebär att Fullriggaren Malevik, med största sannolikhet, kommer drivas i intraprenadform från och med augusti 2017-2020.

Vi har pratat med en av rektorerna, Kerstin Ekman-Hake.
Kerstin berättade att det som kommer att hända nu, innan sommaren, är att de kommer att lämna in en överenskommelse på mål som de vill uppfylla under dessa tre år. Vår andra rektor, Peter Jonsson, har tidigare sagt i en intervju med skoltidningen, att han hoppas att när provtiden är över den, ska den förlängas.

Den 31 maj så ska nämnden för Förskola och grundskola ha tagit beslut om ifall skolans idéer blir godkända, men för att nämnden ska ha tid att ge respons till förslagen säger Kerstin att förslaget förhoppningsvis kommer skickas in i början av maj. Om överenskommelsen godkänns så kommer intraprenaden att gälla från och med den 1 augusti 2017.

Kerstin berättade även att några av sakerna som de vill förändra är till exempel mer personal, mindre klasser och bättre material. För oss elever så kommer det inte innebära några större förändringar denna termin, eftersom skolan måste få sina mål godkända från nämnden. I överenskommelsen kommer det inte stå var de extra pengarna ska ta vägen. Dessa frågor ska personalen på skolan bestämma tillsammans.

Av Tyra

Äldre inlägg

© 2017 maleviksredaktion

Tema av Anders NorenUpp ↑